Mjo, funderingar ska jag skriva ned lite nu ...

Jo, alla vet ju att jag är knäpp? När jag är med rätt personer kan jag faktiskt vara mig själv helt fullt, och det kan ibland leda till att de tycker jag är helt dum i huvudet. Om man säger såhär; jag är fruktansvärt närgången och jag är högljudd. Men liksom, ibland kan det leda till total dissning och jag blir så sårad lätt. Så fruktansvärt sårad blir jag, och jag menar inte bara att hela världen går under den minuten, det kan bara vara en pyttenliten småsak som lutar åt mig själv. Kanske är det för alla dessa år på forshälla? Den dära förbannade skolan har gjort mig så jävla osäker! Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv. Jag vill inte ändra på mig själv, men måste ju om jag ska passa in. WTF ska jag göra egentligen .. ?

Annan fundering ..
Att vara ute mycket är väldigt roligt. Men det känns som om jag bara sitter hemma hela tiden? Inte gör någonting, det känns knäppt. För jag har kompisar men allting känns bara så... AAH! Det är en fundering jag ens förstår. Vill bara vara ute mer än bara sitta här ...

Annan fundering ..
Att vara annorlunda än många andra. Jovisst är alla annorlunda på sitt sätt. Men vissa är lite väldigt udda om ni förstår? Asså de flesta följer ju klädtrender och vissa är väldigt lika många andra i sättet, eller hur? Ja liksom.. Bara för att man är sån betyder det ju inte att man ska bli behandlad som skit? Och om en börjar, blir det ett grupptryck så då måste de andra också göra det. Det är så fruktansvärt hur världen är egentligen, kan man inte förstå att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad..?

Nu orkar jag inte skriva mer, men vi hörs.

Pussis,
/ Cicci ☻